Bloggen

Anna Wilson, idag på Timbro, blir ny generalsekreterare för branschföreningen Svenskt Flyg. Hon presenterades den 25 november på konferensen ”Flygplatser i förändring”.

Anna Wilson, 40 år, har arbetat i nio år på Timbro i olika befattningar. Senast som projektledare med ansvar för marknadsföring, produktion och försäljning. Hon har tidigare även varit ansvarig för presskontakter och externa relationer på European Centre for International Political Exonomy (ECIPE) i Bryssel.

Anna förenar breda erfarenheter från olika samhällsfrågor och opinionsbildning med värdefulla personliga egenskaper, energi och entusiasm. Föreningen Svenskt Flyg koncentrerar sig i nuläget på två porofilfrågor, Svenskt Flyg vill tydliggöra ”Flygets betydelse” och nytta för det svenska samhället i sin helhet, samt ”Miljö och klimat” där vi belyser det framgångsrika arbete med miljö- och klimatfrågor som pågopr i det kommersiella trafikflyget och flygindustrin i Sverige.

- Flyget och fri rörlighet är en förutsättning för ett öppet och fritt samhälle. Flyget möjliggör att vi kan uppleva världen och utbyta erfarenheter. Vi kan exportera och importera varor på ett effektivt sätt, semestra eller bara träffa vänner i andra delar av världen. För den växande svenska besöksnäringen är flyget dessutom en viktig framgångsfaktor. Dess bättre finns det flera svenska aktörer inom flygindustrin som kan bidra till lösningen på de utamningar som flyget står inför, säger Anna Wilson.

Anna Wilson tillträder som generalsekreterare den 1 januari 2011.

Föreningen Svenskt Flyg kommunicerar idéer, åsikter och kunskap om det kommersiella flyget och flygindustrin i Sverige.

Syftet med Föreningen Svenskt Flygs verksamhet är att stärka förtroende för det kommersiella flyget och flygindustrin så att dessa ges möjligheter att verka och utvecklas i Sverige.

När det talas om flygvapenpiloter tänker nog många ofta på de som flyger JAS 39 Gripen. Det finns dock ett flertal andra flygande system inom flygvapnet, både helikoptrar och andra flygplan. Inom vår omgång, 081, är det 4 av oss 12 elever som skall till transportflyget. Vår utbildning har hittills varit exakt densamma som för de som så småningom skall flyga Gripen. Även vi har flugit luftstrid under hösten trots att detta egentligen inte är något vi kommer i direkt kontakt med senare i karriären. Skälen till att man ändå väljer att ha med det i vår utbildning är flera, bl.a. så ger luftstriden generellt sett väldigt bra flygträning där man tvingas hålla koll på många parametrar samtidigt. Man övar också upp sin förmåga att se de ”banor” som andra flygplan flyger i, något som är viktigt vid förbandsflygning vilket även vissa delar av transportflyget genomför.

C-17 Globemaster

Efter årsskiftet kommer det dock ske en uppdelning mellan oss. Medan Gripen-gänget fortsätter på Flygskolan i Linköping med bl.a. mer luftstrid och markmålsbekämpning skall vi andra till TFHS (Trafikflyghögskolan) i Ljungbyhed för att ta civila flygcertifikat. Detta är nödvändigt för oss eftersom vi bl.a. kommer flyga utomlands i mycket större utsträckning och mycket mer regelbundet komma i kontakt med civila flygregler, inflygningsprocedurer, passageraransvar, farligt gods m.m.

Tp84/C-130 Hercules

Studierna vid TFHS tar ungefär ett år och kommer bestå av dels teori och dels flygning med deras skolflygplan Piper PA-31, vilket är ett tvåmotorigt propellerflygplan. När vi är klara med TFHS skall två av oss göra inskolning på antingen Saab 340 eller Gulfstream G4 för att sedan flyga radar- eller signalspaning samt persontransporter med utgångspunkt Linköping. De andra två av oss skall till USA i några månader för att göra inskolning på det strategiska transportflygplanet Boeing C-17 Globemaster. Sverige är tillsammans med 11 andra nationer delägare i 3 st C-17 som flyger från Pápa Air Base i Ungern och efter inskolningen är det tänkt att vi skall göra en tur på 4 år nere i Ungern.

Gulfstream G4

Inom flygvapnet finns följande tranportflygplan: C-17 Globemaster, C-130 Hercules, SAAB 340 och Gulfstream G4. Transportflyget flyger lite annorlunda jämfört med stridsflyget och det blir kanske inte alltid riktigt samma fartfyllda flygning. Det behöver dock inte vara mindre spännande eller mindre utmanande för det. En av de faktorer som gjort att jag sökt mig till transporten är bland annat att det är mycket mer sannolikt att man regelbundet kommer få flyga utomlands och genomföra olika uppdrag runt om i världen. Både flyga till lugnare områden men även till krigshärjade och krisdrabbade områden som t.ex. Afghanistan och Haiti. Inom transportflyget handlar det mycket om lagarbete då man hela tiden ingår i en besättning. På främmande platser där det saknas egna markresurser är det tillsammans med dessa individer man till stor del självständigt löser det uppdrag man står inför. Det finns även möjligheter att inom transportflyget efter några år växla över till ett annat transportsystem och därmed variera sig och fortsätta utveckla sig inom ett annat system. Tidigare har tranportflyget främst rekryterat piloter från äldre stridspiloter, detta har på senare år emellertid vänt och nu rekryterar man transportpiloter framförallt direkt under antagningsprocessen.

SAAB 340B i radarspaningsutförande (S100B)

För den som är sugen på att i stor utsträckning komma utomlands, samarbeta med andra nationer, uppleva flygning i hotmiljöer, ta ansvar för passagerare och bidra till god laganda så kan transportflyget mycket väl vara något att satsa på! De senaste åren är det framförallt transportflyget som sett skarpa insatser utomlands.

Några länkar:
Flygvapnets olika flygsystem
http://www.forsvarsmakten.se/sv/Materiel-och-teknik/Flyg/

Film om Heavy Airlift Wing, C-17 Globemaster, Ungern
http://www.youtube.com/watch?v=NLZe-hFVdXY

Film om SAE, Swedish Air Element, C-130 Hercules i Afghanistan
http://www.youtube.com/watch?v=k_i4avadIKw

/DÄL

Ni har kunnat läsa om olika flygövningar, såsom luftstrid och lågnavigering, som vi genomför under vår utbildning. Men hur ser egentligen en dag på Flygskolan ut för en GTU-elev? En sak kan man vara säker på och det är att man inte kan vara säker på riktigt hur dagen kommer att se ut.

Arbetsdagen börjar kl 0730 med en genomgång av dagens verksamhet samt en väderbriefing. Oftast vet man redan kvällen innan vilken flygövning som väntar, men inte vilken övningssektor man ska flyga, vilken tid man ska starta eller vilken lärare man ska flyga med. Ibland kastas också programmet om på grund av exempelvis väderförhållanden. Vanligtvis flygs det två pass på förmiddagen och ett pass efter lunch, varvid varje elev flyger ett till två pass.

Ovan molnen skiner alltid solen...

Ett flygpass i sin tur föregås av noggranna förberedelser och en genomgång av passets moment  med de lärare och elever som ska flyga tillsammans. Vid denna genomgång tar man upp saker som hur man ska starta, särskilda saker att tänka på under själva övningsmomenten och hur hemflygningen ska gå till. Efter passet samlas man igen för att prata om erfarenheter och upplevelser, saker som gått bra eller saker man kan göra bättre nästa gång.

Efter dagens sista flygpass samlas alla, såväl lärare som elever, för en avgenomgång. Vid avgenomgången tar vi upp dagens övningar och berättar om erfarenheter och lärdomar så att samtliga kan ta del av dem och lära av misstag eller få tips om saker som fungerat bra. Här finns också möjligheten att lyfta frågor eller synpunkter på olika händelser eller förfaranden både till övriga elever och de erfarna lärarna. Avslutningsvis tar man en snabb titt på schemat för morgondagen och vilka övningar som är att vänta då.

När väl avgenomgången och dagens flygningar är klara väntar vanligen teorilektioner cller gemensam idrott tillsammmans med (och framförallt mot) lärarna. Teorilektionerna består av bland annat  underrättelsetjänst, radarlära och engelska. Och vad idrotten beträffar så är hockey-bockey och innebandy mer eller mindre nationalsporter på Flygskolan. Normalt brukar vi komma hem till boendet kring 17.00 och efter det så har vi knappast några problem att somna på kvällen…

/BOR

Det tar tid att få fram nya bränslesnålare och effektivare flygplan, men det är nödvändigt och kraven på säkerhet måste alltid komma först. När vi läser om incidenter med flygplan t ex ett test som inte fungerar fullt ut eller indikatorer som varnar för något som inte stämmer i de olika systemen, så är det alltid extra försiktighetsåtgärder som vidtas. Det händer tyvärr olyckor och eftersom flyg är en omfattande kollektivtrafik så kan många människor drabbas. Flyget ligger dock i topp i förhållande till andra transportslag vad gäller säkerhet, tillförlitlighet och punktlighet.

Den kompetens och teknik som finns på det här området kommer också till nytta inom andra samhällsfaktorer. Det gäller inte minst inom hälso- och sjukvården där kraven på säkerhet och precision måste vara exakta.

Vi kan vara stolta över att vi i Linköping har en industri som är unik för flygplan och tekniklösningar som kommer nya branscher till godo. Tillsammans med företag som Saab, Volvo Aero m fl samt kommunen startas nu också ett komposittekniskt centrum i Linköping som jag tror kommer få stor betydelse. Framväxten av nya idéer om hur komposit och dess teknik kan användas på andra områden ger i slutändan nya jobb!

Ursäkta att det varit länge sen sist! Även om det inte märkts här på bloggen så har de senaste veckorna präglats av full aktivitet. Just nu är vi inne i det tyngsta och mest intensiva skedet av vår taktiska utbildning – luftstrid.

Luftstrid kan enkelt förklaras som att två eller fler flygplan möts i luften för att med sina vapen försöka skjuta ner sin motståndares flygplan. Detta låter enkelt men det blir givetvis väldigt komplext när flera flygplan rör sig tredimensionellt i höga farter genom luften för att försöka komma i skjutläge bakom motståndaren eller för att försöka undkomma denne. Som pilot är det mycket att hålla reda på förutom motståndaren – sina kolleger i andra flygplan, sin radar, sina vapen, radiokommunikation etc.

Målflygplan på låg höjd

På Flygskolan börjar vi såklart från grunden. Ingen radar, inga avancerade vapen och endast ett flygplan på varje sida – ett jaktflygplan och ett flygplan (flygs av en instruktör på skolan) som får simulera motståndare och försöka undkomma jakten. Självklart används inga riktiga vapen, utan vi simulerar istället att Sk60 är beväpnad med automatkanon. När jaktflygplanet lyckats lägga sig stabilt bakom målet, siktat mot detta och vissa kriterier är uppfyllda (bland annat avståndet till målet) meddelar jaktflygplanet detta till målflygplanet och striden avbryts.

På väg hem efter lyckad övning

Det här är tuff flygning i högt tempo. För att kunna svänga så brant som möjligt flyger vi med hög G-belastning under längre perioder. Samtidigt måste vi hela tiden dela uppmärksamheten mellan målet och instrumenten i flygplanet för att tillse att vi inte flyger för lågt och med rätt fart. Dessutom gäller det att kunna tänka taktiskt och se flera steg framåt i skedet. Gradvis byggs svårigheten på – det tycks vara så att våra instruktörer håller igen en smula, de har alltid en extra växel att lägga in i sin flygning…

/NIO