Bloggen

 Vi vet att flyget krymper avstånden mellan och inom länder, det överbryggar kulturella skillnader och det underlättar handel.

Sverige som litet land, är också särskilt beroende av export och internationella kontakter. Det är unikt att vi har en stark inhemsk flygindustri. Kunnandet och innovationerna leder till arbetstillfällen, tillväxt och export. Under många år har utvecklingen garanterats genom ett framgångsrikt samarbete mellan staten, forskningen och industrin.

Satsning på flygforskning innebär också att det är föremål för mer utmanande tekniska krav som gäller t ex säkerhet och kapacitet, det ligger i frontlinjen när det gäller att driva fram kompetensutveckling, ökad innovationsförmåga och ökad konkurrenskraft. Inte minst för vår region är flygindustrin en stor motor för näringslivsutveckling och för samhället i stort.

För att bibehålla vår ställning behöver vi förnya och uppehålla vårt teknologiövertag. Vi kan också se framväxten av bättre motorer, tystare och effektivare, renare och bränslesnålare flygplan. Det är dessutom viktiga byggstenar för att uppnå de gemensamma miljömålen.

En satsning på en flygforskningsstrategi hör i allra högsta grad framtiden till.

I samband med årets Transportforum 12-13 januari i Linköping presenteras en ny SIFO-undersökning om svenskarnas inställning till flyget och miljön.  Undersökningen visar på ett fortsatt starkt stöd där nästan 80 procent är positiva till flyget. 73 procent anser att bra flygförbindelser är nödvändiga trots att flyget påverkar miljön. Från intresseföreningen Svenskt Flyg ser vi ett tydligt förtroende för flygets utveckling och utmaningar framöver.

 Linköpings flygplats är en av få i landet som inte får något statligt stöd till sin verksamhet. Flyget är ett viktigt kollektivt transportmedel och tillhör den nödvändiga infrastrukturen. Staten har genom en rad beslut under senare år flyttat över den ekonomiska bördan till kommuner och regioner/landsting. Samtidigt har nya myndighetsbeslut t.ex. beträffande luftfartsskyddet kraftigt ökat kostnaderna för att bedriva flygplatsverksamhet. Därmed ökar även kostnaderna för flygbolag och passagerare. När det ekonomiska stödet till icke- statliga flygplatser förändras under nästa år är risken stor att flyget ännu mer hamnar i strykklass.

 Svenskarna är ett resvant folk och undersökningen visar vidare att nära sex av tio (58 procent) tycker det är viktigt att kunna flyga utomlands på semestern. 55 procent säger att deras val att flyga inte har påverkats av flygets miljö- och klimatpåverkan och 67 procent uppger att de framöver kommer att flyga lika mycket som tidigare.

 Turism är en viktig del av det svenska näringslivet. Både nationell och internationell turism främjar Sverige. Resebranschen blåser liv i avfolkningskommuner, skapar nya arbetstillfällen och ger ökade intäkter till statskassan.  Flyget behövs både för att svenskar ska kunna upptäcka andra kulturer, och för att utländska turister ska kunna upptäcka Sverige.

 Det som är särskilt utmärkande bland resultaten i undersökningen är att så många svenskar har en felaktig bild av flygets egentliga miljöpåverkan. Mer än var fjärde svensk tror att flyget svarar för mer än 20 procent av de globala koldioxidutsläppen. Enligt FN:s klimatpanel handlar det om 2-3 procent. Trots detta anser 73 procent att flyget är helt nödvändigt oavsett miljöpåverkan.

 Det finns en tydlig förväntan på att flygbranschen agerar kraftfullt för att minska flygets miljöpåverkan. 64 procent bedömer att det framförallt behövs satsningar på ny flygplatsteknik samt nya bränslen. Svensk flygindustri med Volvo Aero och Saab i spetsen ligger långt framme med sådana satsningar.

Svenskt Flyg känner ett stort ansvar för att förvalta människors förtroende för flyget och vi ska göra vårt bästa för att fortsätta miljöarbetet och samtidigt uppfylla de behov och önskningar om resande som finns.

 Lena Micko                                                                     Anna Wilson

Ordförande Svenskt Flyg                                              Generalsekreterare Svenskt Flyg