Lena Micko

Åter igen fick vi känna av hur beroende vi är av att flygtrafiken finns och fungerar. Ett nytt vulkanutbrott med askmoln som följd ledde ganska omgående till störningar i flygtrafiken. Utvärderingen av förra årets askmoln har ändå inneburit snabbare och bättre analyser, att det är olika nivåer på störningarna och därmed behöver det heller inte bli totalstopp i luftrummet. Dock blir det förstås direkt konsekvenser för resenärerna och en osäkerhet om resan kommer att bli av eller ej.

 Flygbolagen gör vad de kan för att minska på olägenheterna och vi får hoppas att situationen nu är stabilare för den här gången.

 Många står inför resor till sommaren med turistmål både hemma och i andra länder. Researrangörerna ökar sin marknadsföring. Många besöksmål slåss om resenärerna och mycket samarbete sker med flygbolagen. För när avstånden är långa så är flyget överlägset som transportslag.

 På Flygets Dag den 6 juli i Almedalen kommer bl a Svenskt Flyg ha ett seminarium som handlar om hur stor betydelse besöksnäringen har eller borde ha för Sverige. För det handlar i hög grad om framtida jobb och tillväxt.

Volvo Aero har släppt en spännande tidskrift om flygets miljöpåverkan. Med en blandning av artiklar, faktaunderlag och ventilering av kritiska argument så tycker jag man ger en mycket trovärdig bild av pågående miljöarbete. Under rubriken ”Så ska flyget bli renare” redovisas aktuella insatser på många områden som innebär att utsläppen är på väg nedåt.

Vi vet ju att flyget bidrar med endast ca 2 % av CO2-utsläppen samtidigt som t ex vägtrafiken står för en betydligt större andel. Flyget och resandet ökar dock globalt och andra utsläpp som kväveoxid, vattenånga och effekter från kondensstrimmor är lite svårare att uppskatta.

Det är spännande att allt fler flygbolag prövat att blanda in mer miljövänliga alternativ i bränslet som biomassa, alger och vätgas. Och även om det tar tid att nå resultat så tror jag att man är på rätt väg, jämför med fordonsindustrins utveckling!

I Volvo Aeros tidskrift beskrivs också utvecklingen av allt lättare och smidigare flygplan, t ex kompositer som finns i både motorer, flygplankroppar m m. Gröna flygningar och kortaste flygväg har också betydelse för att minska klimatpåverkan. Vidare kan man läsa om utvecklingen när det gäller framsteg kring motorer och aerodynamik. Betydelsefullt är också det europeiska samarbetet ”clean sky”. Men man kan också läsa om hur vi resenärer tänker och agerar. Det verkar vara en bit kvar innan miljöargumenten kan balansera de ekonomiska dvs priset för resan.

Jag tror att fler kan bli inspirerade av Volvo Aeros tidskrift. Gå gärna också in på www.hallbartflyg.se . Där speglas den aktuella debatten kring flyget och miljön.

Jag läste en intressant artikel på Flygtorget om att grannarna vid Göteborg Landvetter Airport trivs med att bo nära flygplatsen. Flygplatsen har gjort en undersökning om vilken inställning de boende i närliggande samhällen har till flygplatsen. Åtta av tio trivs bra med sitt boende som granne till flygplatsen. Ännu fler anser att flygplatsen är viktig för jobben i regionen och för regionens utveckling. Sju av tio kan också tänka sig att börja arbeta på Göteborg Landvetter Airport! Synpunkter som också kommer fram är att man tycker att flygplatsens miljöarbete är viktigt och att minskning koldioxidutsläppen är viktigast att prioritera.

Undersökningen i Göteborg stämmer väl med den bild jag känner till hur människor på andra håll i landet betraktar sin flygplats, d v s som en stor tillgång snarare än som ett problem. I Linköping så är grannarna över lag också nöjda, i Malmslätt och runt om Linköping City Airport. Självfallet måste buller kunna minimeras, utsläpp minska och antalet flygrörelser rymmas inom de fatställda riktlinjerna. Flygplatserna symboliserar dock en positiv utveckling av kommunen och ger möjligheter till såväl jobb som goda kommunikationer.

Det är också roligt att just nu kunna konstatera en positiv utveckling av flygtrafiken. Ca 1,5 miljoner fler passagerare för flygplatserna under 2010 än under året innan, enligt en undersökning från Trafikanalys och Transportstyrelsen. Linköping City Airport har den näst bästa ökningen av alla! Antalet passagerare ökade under 2010 med nästan 20 %, totalt över 90 000 passagerare, verkligen glädjande! Det är också fler mindre flygplatser som har en positiv ökning, vilket inte minst visar på att dessa flygplatser spelar roll för att ha fungerande kommunikationer i hela landet. Så trots ekonomiska bekymmer, så tycker jag inte att det är så konstigt att lokala politiker vill slå vakt om ”sin” resp flygplats, de vet vad den betyder för kommunens utveckling! 

Flyget bär sina egna kostnader för infrastruktur. Men små flygplatser får allt tuffare att klara sina kringkostnader. EU:s överenskommelse om avgifter för säkerhet, handling, passagerarservice m m är oftast anpassat för större flygplatser som finns i övriga Europa.

Jag tycker att det är bra om frågan uppmärksammas dvs hur små flygplatser och ofta kommuner/regioner förutsätts bära dessa obligatoriska avgifter. Idag finns inte heller det statliga stödet (senast ca 104 mnkr/år) kvar som var destinerat till icke-statliga flygplatser. De medlen som i och för sig inte var så stora, är dock idag en del av regionala medel för infrastruktur. Och tyvärr finns det inte någon prioritering av anslag till flygplatser.

Det är dock glädjande att notera att många små flygplatser kan notera en ökning av trafiken sedan en tid tillbaka, så även i Linköping. Både linjerna till Amsterdam och Köpenhamn visar en mycket stark tillväxt. Såväl affärs- som privatresenärer har ökat.

Den mindre flygplatsen kan här uppvisa klara konkurrensfördelar jämfört med den större; korta incheckningstider, smidigt flöde hela resan och bra personlig service.

Däremot behöver vi på olika sätt uppmärksamma och analysera hur förutsättningarna ser ut på längre sikt för mindre flygplatser. Jag tror själv att många mindre flygplatser kommer att kunna fortsatt existera och utvecklas, till glädje för många resenärer.

Socialdemokraterna i Linköping och IF Metall anordnade idag ett seminarium om försvarsindustrins roll och framtid. Vid det välbesökta seminariet medverkade bl a den helt nye ordföranden i Försvarsutskottet Peter Hultqvist (S), representanter från Saab, FMV, Metall och NuLink. Alla var överens om att försvarsindustrin är en viktig motor för tillväxt och utveckling såväl i Linköping som i Sverige.

Däremot så kanske uppfattningarna kan variera om vilka initiativ som nu måste tas.

Jag skulle vilja understryka vikten av att vi (nationen) tar fram en strategi för hur man ser försvarsindustrin långsiktigt, t ex försvarets försörjning av materiel, uppgradering av teknik och system vad gäller Gripen, kompetensförsörjning framöver, var hittar man de som behövs för de kvalificerade jobben, oavsett om det handlar om verkstadsarbetare, tekniker eller ingenjörer? Spetskunnande behövs för att också få bredd!

Staten måste markera sitt intresse och engagemang och Sverige är för litet som nation för att vi inte skall dra åt samma håll i dessa viktiga frågor. Dessutom så måste staten mer täta sambandet mellan försvarsindustrin och den civila tillämpningen, alltifrån IT-telekom till hälso- och sjukvård m m. Här finns även framtidens jobb att hämta!

som fått utmärkelsen Årets museum 2011. Det är ett välförtjänt och uppskattat pris Flygvapenmuseet erhållit. Linköpingsborna kan vara mycket stolta över att ha denna kulturskatt i kommunen.

Sedan invigningen den 12 juni förra året så hade man räknat in 120 000 besökare vid årsskiftet. Många barnfamiljer och däribland många kvinnor. Flygvapenmuseet har inte tidigare haft så många kvinnliga besökare utan mest entusiaster.

Jag är övertygad om att mixen mellan traditionellt museum som visar flygplan genom tiderna och beskrivningen om samtiden och folkhemmets framväxt har attraherat nya besökare. Jag är själv fascinerad av att både kunna följa flygets roll i historien och samtidigt se barndomens vardagsrum på 60-talet som en trevlig nostalgitripp.

Jag är också övertygad om att museet kommer att locka ännu fler besökare framöver.

Ett stort och välförtjänt grattis till Mikael Parr och övrig personal på museet samt även till volontärerna som hjälper till att berätta historierna om flygplanen vid guidningar m m.

Svenskt Flyg genomför många olika aktiviteter för att uppmärksamma flygets betydelse för vårt land. Många svenskar funderar just nu över möjligheter till lite semesterresor under våren och sommaren.

Turmässan äger just nu rum i Göteborg och samlar varje dag ca 50 000 besökare och många frågor ställs om olika resmål.

Flygbolagen och researrangörer erbjuder intressanta reseupplägg. Utbudet är större än någonsin, såväl för kortare som längre resor.

Samtidigt har också flygbolagen blivit allt bättre på att beskriva vad man gör för ett miljömässigt hållbart flyg, t ex reducering av CO₂-utsläpp, effektivare flygplan, bättre motorer och gröna bränslen. I samarbete med andra transportslag ordnar man också hela resan från dörr till dörr.

Flygplatserna arbetar med sina egna miljöinsatser t ex material, produkter och återvinning. Flygindustrin arbetar sedan länge med förbättringar vad gäller tekniken.

Inom kort lanserar Svenskt Flyg en ny webbplats (www.hallbart.flyg.se)

Stora Transportdagen äger rum den 13 april i Stockholm. Då medverkar alla transportslagen för att uppmärksamma dess betydelse för Sveriges utveckling.

 Flygets dag i Almedalen sker i år den 6 juli. Planering pågår för fullt och jag tror på många diskussioner denna dag. Mer om detta i kommande blogginlägg.

Miljöargument används ofta i reklamkampanjer för att locka människor att använda ett transportslag före ett annat, oftast då tåget före flyget.

 Med skälen att flyget står för så ”stora CO₂-utsläpp” så skulle det vara skadligare att flyga än att åka tåg.

 Det är tråkigt att rent felaktiga påståenden används i debatten, nu senast i en kampanj som Vattenfall bedriver. Kampanjen kallas för One Tonne Life. Under sex månader ska en familj bo i ett klimatsmart hus och få hjälp av allehanda experter för att minska sitt CO₂-avtryck från 7 ton per person och år till 1 ton.

 I ett pressmeddelande från Vattenfall talar man om att familjen i projektet valt bort skidresan till Alperna och i stället tar tåget till Åre. Detta beroende på att familjen fått se siffror över koldioxidutsläppen från olika transportslag och att man trott sig spara 3,5 ton koldioxid genom att hoppa över resan till Alperna. Det blev dock rejält fel i Vattenfalls pressmeddelande.

 Vattenfalls siffror visar att flyget till Alperna skulle släppa ut 882 kg koldioxid tur och retur per person. Verifierade och externt granskade siffror från SAS faktiska flygningar mellan Arlanda och Genève visar att en resa tur och retur med en Boeing 737-800 genererar under 280 kilo per person. En siffra som också går att hitta i andra källor. En skillnad på över 600 kilo per person jämfört med Vattenfalls siffror.

 Tack vara ett intensivt arbete med att minska utsläppen utgör flygets utsläpp 2 procent av de globala koldioxidutsläppen trots att man transporterar 2,5 miljarder människor årligen. Branschen har en stor utmaning framöver när det gäller att ytterligare minska sin miljö- och klimatpåverkan. För att resenärer ska kunna göra korrekta val när det gäller transporter är en grundläggande faktor att man har korrekta och jämförbara siffror att utgå ifrån. Det vore självklart att alla som kommunicerar statistik och fakta om utsläpp gör detta på ett korrekt och transparent sätt.

 Debatten lär fortsätta….

Den 18 februari lade KTH-forskaren Jonas Åkerman fram sin doktorsavhandling Transport systems meeting long-term climate targets – A backcasting approach. En av Åkermans slutsatser är att flygtrafiken går om biltrafiken inom 10 år när det gäller utsläpp av växthusgaser. Lösningen för att minska efterfrågan på flyg är enligt Åkerman att belägga flyget med starkt ökade kostnader. Föreningen Svenskt Flyg kommer att närmare studera det statistiska underlag som han baserar sina slutsatser på.

 Alla former av transport fyller en funktion i vårt samhälle; på land, till sjöss och i luften. Hela transportsektorn behöver arbeta för att minska sina utsläpp. Flyget påverkar miljön och därför är forskning välkommet som hjälp för att denna effektivt ska begränsas. Än viktigare är att uppskattningar beläggs och konstateras. Den svenska forskarvärlden har stora möjligheter att bistå en utveckling där målet om att halvera de totala utsläppen från flygindustrin till och med år 2050 oavsett trafiktillväxt kan uppnås. Vi efterlyser ökad kunskap genom forskning inom eftersatta områden.

 Det är samtidigt svårt att se hur flygets klimatpåverkan skulle kunna gå om biltrafiken, om jämförelsen sker med biltrafiken globalt. Flyget är till skillnad från övriga transportslag en global aktivitet och bör så värderas på en global skala. Bilden blir skev när en forskare väljer att jämföra svenskarnas dagliga resor inom och till destinationer utomlands med utsläppen över Sverige. En resa till London påverkar endast delvis utsläppen över svenskt territorium och endast den delen kan jämföras med andra transportslags utsläpp på svensk mark.

 Svenskt Flyg efterfrågar en aktiv transparent, saklig och vetenskaplig debatt som bygger på den senaste forskningen och statistiken. Vi efterlyser en öppen dialog mellan forskare, beslutsfattare, branschorganisationer, myndigheter, företag och den breda allmänheten, så att framtida politiska beslut baseras på bästa möjliga fakta och statistiska underlag.

 Vi uppmanar fler parter att bli delaktiga i detta viktiga arbete!

 Vi vet att flyget krymper avstånden mellan och inom länder, det överbryggar kulturella skillnader och det underlättar handel.

Sverige som litet land, är också särskilt beroende av export och internationella kontakter. Det är unikt att vi har en stark inhemsk flygindustri. Kunnandet och innovationerna leder till arbetstillfällen, tillväxt och export. Under många år har utvecklingen garanterats genom ett framgångsrikt samarbete mellan staten, forskningen och industrin.

Satsning på flygforskning innebär också att det är föremål för mer utmanande tekniska krav som gäller t ex säkerhet och kapacitet, det ligger i frontlinjen när det gäller att driva fram kompetensutveckling, ökad innovationsförmåga och ökad konkurrenskraft. Inte minst för vår region är flygindustrin en stor motor för näringslivsutveckling och för samhället i stort.

För att bibehålla vår ställning behöver vi förnya och uppehålla vårt teknologiövertag. Vi kan också se framväxten av bättre motorer, tystare och effektivare, renare och bränslesnålare flygplan. Det är dessutom viktiga byggstenar för att uppnå de gemensamma miljömålen.

En satsning på en flygforskningsstrategi hör i allra högsta grad framtiden till.