Undersökning på undersökning pekar på hur vi alla är beroende av att kommunikationerna fungerar. Tåg som är kraftigt försenade, för lite spårkapacitet m m har blivit allt större problem för många resenärer och försvårat det dagliga livet. Lite bättre har flygtrafiken klarat sig, både vad gäller punktlighet och en allt bättre tillgänglighet där fler destinationer tillkommit. När problem uppstår och trafiken står stilla som vid askmolnen, då kan man snabbt se stora samhällsekonomiska konsekvenser. Varor kan inte levereras, tjänster kan inte utbytas och fysiska möten mellan människor blir svårare att genomföra.

Alla transportslag behövs dock, även om mer finns att göra för att få dem sammanlänkande så att resenärerna upplever en smidig övergång mellan dessa. Ibland konkurrerar man, inte minst priset kan spela roll….

Nu i sommartider hoppas jag att både utländska turister som inhemska ska ha möjligheter att besöka och uppleva olika delar av vårt land. Turismen och besöksnäringen arbetar allt mer nära flygbolag och researrangörer för att hitta attraktiva paket oavsett om det gäller Lappland, Skåne eller Östergötland.

 Och det är också här många av de nya jobben finns….. Njut av sommaren på en promenad i Linköping, på flygseminarium i Almedalen eller på en strand någonstans!

Nyligen presenterade myndigheten Trafikanalys att inrikesflygets koldioxidutsläpp minskar. Det har att göra med att flygplansflottan har förändrats, nu finns det mer bränsleeffektiva flygplan och färre tomma stolar på planen. Detta trots passagerarökning. Det är mycket positiva nyheter.

Däremot har koldioxidutsläppen från utrikesflyget ökat, en följd av att trafiken ökat. Här finns mer att göra. Det behövs mer investeringar, det är viktigt att prioritera en fortsättning på forskningsprogram, som Volvo Aero och Saab visat. Det finns inga ”quick fix”, därför är det angeläget med uthållighet och förmåga att beskriva uppnådda resultat .

Vi behöver ha många arenor för att diskutera vad som händer inom flygets område. Boka därför redan nu in i kalendern nästa ”Flyg med Framtid” som kommer att äga rum den 24 oktober på Arlanda.

Där kommer en rad intressanta frågor att föredras och diskuteras, som flygets ekonomiska bidrag och nytta för samhället och Arlandas miljötillstånd. Ulf Svahn kommer att prata hållbara bränslen och SAS Richard Gustavsson kommer. Det blir paneldebatt med Peter Egardt, Maria Rankka och Gustav Fridolin och mycket mer. Hoppas vi ses!

Åter igen fick vi känna av hur beroende vi är av att flygtrafiken finns och fungerar. Ett nytt vulkanutbrott med askmoln som följd ledde ganska omgående till störningar i flygtrafiken. Utvärderingen av förra årets askmoln har ändå inneburit snabbare och bättre analyser, att det är olika nivåer på störningarna och därmed behöver det heller inte bli totalstopp i luftrummet. Dock blir det förstås direkt konsekvenser för resenärerna och en osäkerhet om resan kommer att bli av eller ej.

 Flygbolagen gör vad de kan för att minska på olägenheterna och vi får hoppas att situationen nu är stabilare för den här gången.

 Många står inför resor till sommaren med turistmål både hemma och i andra länder. Researrangörerna ökar sin marknadsföring. Många besöksmål slåss om resenärerna och mycket samarbete sker med flygbolagen. För när avstånden är långa så är flyget överlägset som transportslag.

 På Flygets Dag den 6 juli i Almedalen kommer bl a Svenskt Flyg ha ett seminarium som handlar om hur stor betydelse besöksnäringen har eller borde ha för Sverige. För det handlar i hög grad om framtida jobb och tillväxt.

Volvo Aero har släppt en spännande tidskrift om flygets miljöpåverkan. Med en blandning av artiklar, faktaunderlag och ventilering av kritiska argument så tycker jag man ger en mycket trovärdig bild av pågående miljöarbete. Under rubriken ”Så ska flyget bli renare” redovisas aktuella insatser på många områden som innebär att utsläppen är på väg nedåt.

Vi vet ju att flyget bidrar med endast ca 2 % av CO2-utsläppen samtidigt som t ex vägtrafiken står för en betydligt större andel. Flyget och resandet ökar dock globalt och andra utsläpp som kväveoxid, vattenånga och effekter från kondensstrimmor är lite svårare att uppskatta.

Det är spännande att allt fler flygbolag prövat att blanda in mer miljövänliga alternativ i bränslet som biomassa, alger och vätgas. Och även om det tar tid att nå resultat så tror jag att man är på rätt väg, jämför med fordonsindustrins utveckling!

I Volvo Aeros tidskrift beskrivs också utvecklingen av allt lättare och smidigare flygplan, t ex kompositer som finns i både motorer, flygplankroppar m m. Gröna flygningar och kortaste flygväg har också betydelse för att minska klimatpåverkan. Vidare kan man läsa om utvecklingen när det gäller framsteg kring motorer och aerodynamik. Betydelsefullt är också det europeiska samarbetet ”clean sky”. Men man kan också läsa om hur vi resenärer tänker och agerar. Det verkar vara en bit kvar innan miljöargumenten kan balansera de ekonomiska dvs priset för resan.

Jag tror att fler kan bli inspirerade av Volvo Aeros tidskrift. Gå gärna också in på www.hallbartflyg.se . Där speglas den aktuella debatten kring flyget och miljön.

Jag läste en intressant artikel på Flygtorget om att grannarna vid Göteborg Landvetter Airport trivs med att bo nära flygplatsen. Flygplatsen har gjort en undersökning om vilken inställning de boende i närliggande samhällen har till flygplatsen. Åtta av tio trivs bra med sitt boende som granne till flygplatsen. Ännu fler anser att flygplatsen är viktig för jobben i regionen och för regionens utveckling. Sju av tio kan också tänka sig att börja arbeta på Göteborg Landvetter Airport! Synpunkter som också kommer fram är att man tycker att flygplatsens miljöarbete är viktigt och att minskning koldioxidutsläppen är viktigast att prioritera.

Undersökningen i Göteborg stämmer väl med den bild jag känner till hur människor på andra håll i landet betraktar sin flygplats, d v s som en stor tillgång snarare än som ett problem. I Linköping så är grannarna över lag också nöjda, i Malmslätt och runt om Linköping City Airport. Självfallet måste buller kunna minimeras, utsläpp minska och antalet flygrörelser rymmas inom de fatställda riktlinjerna. Flygplatserna symboliserar dock en positiv utveckling av kommunen och ger möjligheter till såväl jobb som goda kommunikationer.

Det är också roligt att just nu kunna konstatera en positiv utveckling av flygtrafiken. Ca 1,5 miljoner fler passagerare för flygplatserna under 2010 än under året innan, enligt en undersökning från Trafikanalys och Transportstyrelsen. Linköping City Airport har den näst bästa ökningen av alla! Antalet passagerare ökade under 2010 med nästan 20 %, totalt över 90 000 passagerare, verkligen glädjande! Det är också fler mindre flygplatser som har en positiv ökning, vilket inte minst visar på att dessa flygplatser spelar roll för att ha fungerande kommunikationer i hela landet. Så trots ekonomiska bekymmer, så tycker jag inte att det är så konstigt att lokala politiker vill slå vakt om ”sin” resp flygplats, de vet vad den betyder för kommunens utveckling! 

Sedan det senaste inlägget har vi hunnit med en hel del här på flygskolan.

Flygningen har fokuserats på låghöjdsövningar med stor vikt på s.k. ”Close Air Support”, mest känt som CAS. I översättning blir det ungefär direkt flygunderstöd. Det är attackuppdrag som genomförs mot mål i närheten av egna trupper. För att undvika att egna soldater träffas krävs en hög precision i anfallet och detta uppnår man genom att en luftsamordnare, på engelska Forward Air Controller, leder in piloten mot målet.

Vi har övat tillsammans med mycket skickliga FAC:er i norra Västergötland och genomfört låtsasanfall på diverse lador och hus med stor framgång.

Förutom CAS har vi fortsatt öka svårighetsgraden på luftstrid på låg höjd. Vi har just avslutat övningar där vi flyger två mot en ned till 500 meter. Luften på låg höjd är mycket tjockare än luften på hög höjd. Det gör att svängradien på flygplanen blir mindre och striden blir därför förhållandevis kompakt. Detta ställer högre krav på omvärldsuppfattning än tidigare eftersom tre flygplan snurrar runt varandra och byter plats i ett högt tempo. Att hålla reda på vart de två andra är, vart marken är och vad jag är på väg mot är en spännande upplevelse.

Den sista kakan som vi har gått vidare inom är formationsflygningen. I ett och ett halvt års tid har vi flugit rote, d.v.s. två stycken flygplan i formering in till tio meter ifrån varandra. Nu har vi fått förmånen att kliva vidare till grupps storlek vilket innebär fyra flygplan i formation. Jag kan ärligt säga att min respekt för de som flyger formationsuppvisningar har skjutit i höjden avsevärt. För att formationen skall hållas stabil måste man som sista flygplan fokusera på ledarflygplanet (ettan) och bortse ifrån de andra två som ligger däremellan (dock är det ens eget ansvar att se till att inte kollidera med framförvarande) vilket går stick i stäv med överlevnadsinstinkten. När man får kläm på det är det dock riktigt trevligt att flyga grupp och det ser bra ut från marken också.

Ettan längst fram, tvåan till vänster i bild, trean till höger och fyran längst bak.

Slutligen så har vi genomfört överlevnad i fjällmiljö i Hemavan. Utbildningen går ut på att lära sig hantera överlevnadsmaterielen vid en eventuell utskjutning i vintermiljö. Efter en gedigen teoretisk utbildning sattes vi ut på kalfjället där vi fick gräva os en s.k. snöka. Man gräver sig helt enkelt in i en snödriva och täpper till öppningen. En snögrotta alltså. Snön isolerar mycket bra eftersom den innehåller luft, vilket gör att det aldrig blir under någon enstaka minusgrad inne i snökan oavsett hur kallt och blåsigt det är utanför. Under tre dagar fick vi prova olika varianter på grävda bostäder och kunde sluta oss till att man kan göra det riktigt bekvämt för sig själv med en bra spade och lite snö.

Nu är det ju vår på riktigt så det blir nog inte aktuellt än på ett tag.

/REG

Flyget bär sina egna kostnader för infrastruktur. Men små flygplatser får allt tuffare att klara sina kringkostnader. EU:s överenskommelse om avgifter för säkerhet, handling, passagerarservice m m är oftast anpassat för större flygplatser som finns i övriga Europa.

Jag tycker att det är bra om frågan uppmärksammas dvs hur små flygplatser och ofta kommuner/regioner förutsätts bära dessa obligatoriska avgifter. Idag finns inte heller det statliga stödet (senast ca 104 mnkr/år) kvar som var destinerat till icke-statliga flygplatser. De medlen som i och för sig inte var så stora, är dock idag en del av regionala medel för infrastruktur. Och tyvärr finns det inte någon prioritering av anslag till flygplatser.

Det är dock glädjande att notera att många små flygplatser kan notera en ökning av trafiken sedan en tid tillbaka, så även i Linköping. Både linjerna till Amsterdam och Köpenhamn visar en mycket stark tillväxt. Såväl affärs- som privatresenärer har ökat.

Den mindre flygplatsen kan här uppvisa klara konkurrensfördelar jämfört med den större; korta incheckningstider, smidigt flöde hela resan och bra personlig service.

Däremot behöver vi på olika sätt uppmärksamma och analysera hur förutsättningarna ser ut på längre sikt för mindre flygplatser. Jag tror själv att många mindre flygplatser kommer att kunna fortsatt existera och utvecklas, till glädje för många resenärer.

Socialdemokraterna i Linköping och IF Metall anordnade idag ett seminarium om försvarsindustrins roll och framtid. Vid det välbesökta seminariet medverkade bl a den helt nye ordföranden i Försvarsutskottet Peter Hultqvist (S), representanter från Saab, FMV, Metall och NuLink. Alla var överens om att försvarsindustrin är en viktig motor för tillväxt och utveckling såväl i Linköping som i Sverige.

Däremot så kanske uppfattningarna kan variera om vilka initiativ som nu måste tas.

Jag skulle vilja understryka vikten av att vi (nationen) tar fram en strategi för hur man ser försvarsindustrin långsiktigt, t ex försvarets försörjning av materiel, uppgradering av teknik och system vad gäller Gripen, kompetensförsörjning framöver, var hittar man de som behövs för de kvalificerade jobben, oavsett om det handlar om verkstadsarbetare, tekniker eller ingenjörer? Spetskunnande behövs för att också få bredd!

Staten måste markera sitt intresse och engagemang och Sverige är för litet som nation för att vi inte skall dra åt samma håll i dessa viktiga frågor. Dessutom så måste staten mer täta sambandet mellan försvarsindustrin och den civila tillämpningen, alltifrån IT-telekom till hälso- och sjukvård m m. Här finns även framtidens jobb att hämta!

som fått utmärkelsen Årets museum 2011. Det är ett välförtjänt och uppskattat pris Flygvapenmuseet erhållit. Linköpingsborna kan vara mycket stolta över att ha denna kulturskatt i kommunen.

Sedan invigningen den 12 juni förra året så hade man räknat in 120 000 besökare vid årsskiftet. Många barnfamiljer och däribland många kvinnor. Flygvapenmuseet har inte tidigare haft så många kvinnliga besökare utan mest entusiaster.

Jag är övertygad om att mixen mellan traditionellt museum som visar flygplan genom tiderna och beskrivningen om samtiden och folkhemmets framväxt har attraherat nya besökare. Jag är själv fascinerad av att både kunna följa flygets roll i historien och samtidigt se barndomens vardagsrum på 60-talet som en trevlig nostalgitripp.

Jag är också övertygad om att museet kommer att locka ännu fler besökare framöver.

Ett stort och välförtjänt grattis till Mikael Parr och övrig personal på museet samt även till volontärerna som hjälper till att berätta historierna om flygplanen vid guidningar m m.

Svenskt Flyg genomför många olika aktiviteter för att uppmärksamma flygets betydelse för vårt land. Många svenskar funderar just nu över möjligheter till lite semesterresor under våren och sommaren.

Turmässan äger just nu rum i Göteborg och samlar varje dag ca 50 000 besökare och många frågor ställs om olika resmål.

Flygbolagen och researrangörer erbjuder intressanta reseupplägg. Utbudet är större än någonsin, såväl för kortare som längre resor.

Samtidigt har också flygbolagen blivit allt bättre på att beskriva vad man gör för ett miljömässigt hållbart flyg, t ex reducering av CO₂-utsläpp, effektivare flygplan, bättre motorer och gröna bränslen. I samarbete med andra transportslag ordnar man också hela resan från dörr till dörr.

Flygplatserna arbetar med sina egna miljöinsatser t ex material, produkter och återvinning. Flygindustrin arbetar sedan länge med förbättringar vad gäller tekniken.

Inom kort lanserar Svenskt Flyg en ny webbplats (www.hallbart.flyg.se)

Stora Transportdagen äger rum den 13 april i Stockholm. Då medverkar alla transportslagen för att uppmärksamma dess betydelse för Sveriges utveckling.

 Flygets dag i Almedalen sker i år den 6 juli. Planering pågår för fullt och jag tror på många diskussioner denna dag. Mer om detta i kommande blogginlägg.